Arbetet med normkritik i förskolan handlar om att ställa sig på barnets sida och stå upp för rätten att utvecklas som individ och duga som man är. För att skapa förändringar som leder till att alla får samma möjligheter i livet behöver vi agera annorlunda i vardagen – vi behöver bli normkreativa.
Språk rymmer så många sätt att kommunicera på och att sätta ihop dem kan bli spännande. Vi föds med en språklig förmåga som utvecklas beroende på den omgivning vi vistas i som barn.
Oberoende av var i världen ett barn föds lär sig barnet prata det språk som talas i omgivningen. Det är en intressant tanke, att oavsett var i världen vi föds utvecklas vårt verbala språk på samma sätt, under förutsättning att det finns människor som pratar med oss.
Språkandet i förskolan behöver vara lustfullt, roligt och samtidigt utmanande för att fånga upp barns språkglädje och nyfikenhet. När barn får möjlighet att erövra ett rikt ordförråd under förskoletiden ökar chanserna till framgång senare i skolan.
Anita Isakson är språkutvecklare i Hjo kommun. Vi frågade henne om det språk- och litteraturarbete som pågår i kommunens förskolor.
Programledare, barnboksförfattare, popbandsmedlem samt chef för bland annat Stadsbiblioteket i Stockholm – Katti Hoflin är en person med många strängar på sin lyra. Mellan 2016 och fram till i juni i år var hon också ordförande i den statligt tillsatta Läsdelegationen.
Genom att prata om flaggorna, lyssna på sagor och musik, testa olika mat och bekanta sig med kändisar har barnen i Tröskans förskola i Malmö fått kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter.
Musik är ett roligt sätt att arbeta aktivt med flerspråkighet, tycker rektor Raluca Dragoman. Hon uppmuntrar pedagogerna att se musikens värde i förskolan och dess betydelse för barnens undervisning.
Lagom är bäst, också när det gäller återkoppling. Vi behöver skapa en miljö där återkoppling känns som en naturlig del av lärandet och där misstag är tillåtna för att kunna utvecklas.
Hur gör du som förskolechef för att axla det pedagogiska ledarskapet och tydliggöra ansvarsfördelning och de olika rollerna mellan barnskötare och förskollärare? Hur bygger du en organisation med det optimala arbetslaget som ska vara lärande för både barn och medarbetare?
Alla barn har rätt att bli lyssnade på, men de behöver också kunna lyssna på andra. Då är chansen större att nå fram till andra, men också att ta in andras budskap.
Som pedagoger kan vi lära ut lyssnandets konst och föregå med gott exempel.
Pedagogerna i Berga förskola kan namnen på alla föräldrar. De lägger stor kraft på att skapa goda och täta kontakter.
– Att vårdnadshavarna snabbt får återkoppling på sina frågor eller funderingar är superviktigt, säger Lisa Jisei, förskollärare.
Toddlare erövrar omvärlden med kropp och själ och de kommunicerar med alla sina sinnen. De ska inte betraktas som små och behövande utan som medmänniskor, och vi ska respektera och kommunicera med dem som med andra människor. Ingrid Engdahl lyfter forskningen kring de yngsta i förskolan.
Med egna barnhälsoteam kan förskolan skapa bästa möjliga arbetsmiljö för barnen.
Lotta Rajalin är Egalias förskolechef. Vi frågade henne om förskolans arbete med genusfrågor.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
