Mycket tid utomhus, en inbjudande gård och en skriftlig policy för fysisk aktivitet. Det är några av framgångsfaktorerna för mer rörelse i förskolan, skriver Daniel Berglind som forskar om hur man får barn att röra sig mer.
Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.
Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva?
Killar och tjejer får ha precis vilka kläder de vill. Och man leker med den man känner för den dagen. Det tycker barnen i Tunets förskola i Borlänge, som jobbat med jämställdhet som en del av barnrättsperspektivet.
Gårdarna hos de storförskolor som byggts under senare år består av hårda konstgjorda material. Annika Manni och hennes projektgrupp har undersökt hur det påverkar barnens hälsa, lek och lärande.
Vad ska förskolebarn med matte till? Den inställningen möter matematikdidaktikerna Camilla Björklund och Hanna Palmér ibland. Men enligt dem är matematiken otroligt viktig för barnets utveckling – inte minst gör den världen mer begriplig.
Hur utvecklar ett- till treåringar förståelse för antal? Om det handlar forskningsprojektet DUTTA som Hanna Palmér och Camilla Björklund berättar om här.
Barnen sitter på golvet och lyssnar uppmärksamt på en av pedagogerna som med stor inlevelse berättar en spännande historia. De hör samma berättelse men associationerna är olika, eftersom de är olika och har olika erfarenheter. Ett barn tänker vidare på ordet mossa som hen vet är mjuk, ett annat vet inte vad mossa är och ordet passerar förbi samtidigt som ytterligare ett barn tänker över färgen grön. Vad barnen snappar upp och lär sig varierar, men alla lär de sig av det som sker i stunden.
Kollegialt lärande är något som beskrivs som viktigt vad gäller utveckling av utbildningen och undervisningen. Men hur och när blir kollegiala samarbeten utvecklande? Är det självklart att det skapas ett konstruktivt kollegialt lärande bara för att man arbetar tillsammans i ett arbetslag, undrar Karin Alnervik.
Dansa en kvadrat, sjunga i olika tempon eller skapa bajskorvar i olika storlekar. Matematik och estetiska
lärprocesser är en självklar kombination för Maria Ripemo i Duvkullans förskola i Karlstad.
För att förskolebarn ska kunna vara fysiskt aktiva inomhus krävs att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonens avhandling.
Jojk och glödkakor är inte mys – det handlar om en kamp för samernas rättigheter. Som barnskötare i Stockholms första samiska förskola utformar Nik Märak en pedagogik för urbana samer.
ordförande i den regeringskommitté som nu lämnat förslag för att främja den fysiska aktiviteten i samhället.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
