Värmeböljor, stigande havsnivåer och svåra stormar. Klimatklockan tickar snabbt. Sveriges mål är att vara klimatneutralt 2045. Men hur når vi dit?
Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för fördjupad kunskap.
Läroplanens nya skrivningar om barnskötaren kan bidra ytterligare till att all kompetens i förskolan tas till vara fullt ut. När uppdraget blir tydligare, och utveckling och lärande tar en allt större del, behöver barnskötaren få träna på att ta ansvar och vara delaktig i planering, genomförande och utvärdering av undervisning och lärande.
Lek ska ha en central plats i förskolan och vi behöver bidra till miljöer och förhållningssätt som uppmuntrar lekande. Tas leken för given blir vi inte de goda lekförebilder vi ska vara. Vi behöver tillsammans reflektera över vår inställning till lek och skapa en samsyn och ett gemensamt ”lekspråk”.
Förskolechefens uppdrag innefattar både organisatoriska som administrativa uppgifter. Men det det viktigaste uppdraget är det pedagogiska ledarskapet. Catharina Frank beskriver hur hon ledde arbetet med att skapa pedagogiskt likvärdiga basmiljöer för barnen i verksamheten.
Gittis Berndtsdotter är förskolechef i Göteborgs stad för bland andra förskolan Röda Stråket som deltar i projektet Lärande hållbara måltider.
När vi tar estetiska ämnen på allvar blir det så mycket mer än att rita och sjunga. Upptäck hur estetiska ämnen bidrar till elevernas lärande och självförtroende.
Olika undervisningsmiljöer fungerar mer eller mindre bra för att stötta barns lärande. Skillnaderna ligger i planeringen, den pedagogiska dialogen, sättet att ställa frågor och dokumentationen.
Förskolan lägger grunden för resten av skoltiden och i läroplanen finns fem viktiga förmågor som barnen behöver utveckla för ett livslångt lärande. Hur kan förmågorna utvecklas i verksamheten? Theres Åkerblom guidar dig på vägen.
Barn ska under sin förskoletid ska få de bästa möjligheterna att utveckla sina matematiska förmågor och färdigheter och möta meningsfull matematik. I detta arbete behöver förskolläraren kunskaper, färdigheter och förmåga att iscensätta, utvärdera och utveckla lärandet.
I en förskola grundad på forskning, med pedagoger som har ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, kan vi uppmärksamma de tillfällen som skapar bäst förutsättningar för barns lärande och progression. Ingrid Pramling Samuelsson tittar närmare på begreppen undervisning och hållbar utveckling i den reviderade läroplanen.
Utbildningen inom förskolan ska enligt skollagen vara likvärdig. Den ska också vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och erbjudas alla barn oavsett var i landet de bor. Förväntningarna är höga på verksamheten och krav ställs på kompetenta medarbetare och ett ledarskap med tydlig inriktning mot högre måluppfyllelse. Mycket krävs för att förskolan ska bli hållbar.
En förskola som inte är likvärdig kan medverka till ökade sociala skillnader och missgynna barn från socialt utsatta miljöer. En likvärdig förskola kan, å andra sidan, medverka till att skillnader i barns uppväxtförhållande utjämnas.
Fyra- och femåringarna i Kåsans förskola i Högsby gillar pannkakor, pizza och hamburgare. Det fick deras förskollärare veta mycket mer om när barnen gavs möjligheter till fler uttrycksformer.
I Stensjöns förskola i Mölndal låter förskolläraren Emma Gustafsson och hennes kollegor ofta barnen levandegöra sina skapelser genom såväl analogt som digitalt berättande. Trädgårdskorgen som blev en snigel är bara ett av många exempel.
Tjänsten som förstelärare gjorde det möjligt för förskolläraren Aleksandra Meller Bielecki att utveckla sina ledaregenskaper och gå vidare i karriären.
På Romano Ilo är integration ett ständigt tema. Med rötter i den romska kulturen fungerar de som en bro in i samhället för flera familjer i det mångkulturella Gårdsten.
– Vi skolar inte bara in barnen, utan också föräldrarna, säger Yvonne Palm som är förskolechef.
Hemma är det svenska som gäller, men i förskolan endast finska. Barnen på Rasebo daghem i södra Finland får varje dag bada i språk. Målet är att de ska bli aktivt tvåspråkiga.
Socialt samspel och kommunikation är i fokus inom Camilla Lindgrens och Tuula Torros Verbala Stigar-koncept. Än finns det bara en förskola i Sverige utifrån konceptet. Men snart går deras idéer på export – till Belfast.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
